Hissar konstruerade för återanvändning – flera gånger om
ALT Hiss främjar återanvändning genom att konstruera hissar för ett långt liv – inte för att bytas ut när endast vissa delar är utslitna. Med traditionell bärram av stål, utbytbara komponenter och lång erfarenhet av modernisering kan stora delar av hissen användas om och om igen. Det sparar material och energi, minskar klimatpåverkan och kan sänka kostnaden för hissägaren.
Vi främjar återanvändning från första ritningen
Återanvändning har funnits med i ALT Hiss sätt att arbeta sedan företaget startades 1994. Redan då började vi modernisera hissar genom att behålla de delar som fortfarande fungerade och endast byta det som var utslitet.
Samma tanke styr hur vi utvecklar och tillverkar nya hissar. Vi bygger dem utifrån en traditionell bärram av stål. Vårt nyhissprogram är moduluppbyggt, moduler som vi vid modernisering av hissar använder oss av för att effektivt bibehålla och återanvända de stora, tunga komponenterna – som har störst miljöpåverkan – och bara ersätta det som verkligen behöver bytas ut eller där teknikutvecklingen har gått framåt. Det blir både en stor material- och energibesparing.
För oss är återanvändning inte en åtgärd i slutet av hissens liv. Den börjar redan när hissen konstrueras.
Hisskonstruktioner (sett från ovan)
Stora delar av en hiss har väldigt lång livslängd. Det är resursslöseri att byta ut dessa delar i onödan. En traditionell bärram underlättar framtida moderniseringar och återanvändning medan självbärande koncept ofta innebär komplett utbyte.
Europeiskt stål med kortare transportvägar
ALT Hiss använder enbart stål från europeiska leverantörer. Det ger kortare transportvägar än stål som fraktas mellan världsdelar och bättre möjligheter att ställa krav på ursprung, produktion och materialinnehåll. Det europeiska stål vi använder har dessutom en stor andel återvunnet material. Men den största resursvinsten uppstår genom att stora delar av hissarna kan återanvändas. Det kräver mindre material och energi än att smälta ner stålet och tillverka en ny del.
En ny hiss kan dra mindre el men tillverkningen kräver energi
Energianvändningen under drift är viktig, men den är bara en del av hissens totala energipåverkan. Nya styr- och drivsystem kan minska elanvändningen även när en befintlig hiss moderniseras.
Ett komplett utbyte kräver samtidigt mycket energi för att tillverka nytt stål och nya komponenter. Det tar omkring 30–40 år innan den lägre energianvändningen i en helt ny hiss har kompenserat för den energi som gick åt till att tillverka det nya stål som behövs till hissen (både nyframställt och återvunnet material inräknat). Tar vi dessutom med i beräkningen den koldioxid som släpps ut vid materialproduktionen blir det än mer självklart att det är en vinst både för miljö och plånbok att återanvända hissar.
Återanvändning vs. komplett utbyte
Räkneexemplet i illustrationen jämför återkommande komplett utbyte med modernisering under 75 år. Där är materialåtgången, energin för materialframställning och koldioxidutsläppen ungefär sex gånger lägre när fungerande delar återanvänds.
Bra för både planeten och ekonomin
När fungerande delar får leva vidare minskar behovet av nya råvaror, energikrävande tillverkning, transporter och avfall. Det ger lägre klimatpåverkan och sparar på planetens resurser.
Samtidigt behöver hissägaren inte betala för delar som redan finns och fortfarande fungerar. En modernisering innebär därför vanligtvis ungefär halva investeringskostnaden jämfört med ett komplett utbyte. Den faktiska skillnaden beror på hissens skick och hur omfattande åtgärder som behövs.
En del av vårt klimat- och miljöarbete
Återanvändning och lång livslängd är en del av ALT Hiss samlade klimat- och miljöarbete. Vi arbetar även med att mäta och minska våra utsläpp, förebygga och sortera avfall, ta fram miljövarudeklarationer och fasa ut miljö- och hälsoskadliga ämnen i hissar och produktion.
Återanvändning och återvinning inte samma sak
Vid återanvändning fortsätter en fungerande del att användas till samma uppgift.
Vid återvinning tas materialet om hand och bearbetas till en ny råvara eller produkt. Det är betydligt bättre än att materialet blir avfall, men transport, smältning och ny tillverkning kräver fortfarande energi.
Vår prioritering är därför tydlig: återanvänd det som fungerar och materialåtervinn det som inte längre kan användas på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
Cirkulär ekonomi för en hiss
Cirkulär ekonomi innebär att produkter och material hålls i användning så länge som möjligt. I stället för att tillverka, använda och kasta arbetar man med underhåll, reparation, modernisering och återanvändning. Materialåtervinning kommer först när en del inte längre kan användas.
För en hiss betyder det en grundkonstruktion som håller förmåga "hisslivslängder", utbytbara komponenter och möjlighet att uppdatera funktion, säkerhet och utseende över tid. Det är så en hiss kan få flera liv i samma byggnad.
Earth Overshoot Day
Earth overshot day är den dag på året då vi har förbrukat hela årets resurser, eller naturens budget.
Under resten av året lever vi över jordens tillgångar – men det kommer vi inte kunna göra hur länge som helst innan ekosystemet bryts ner helt och hållet. I början av 1960-talet användes cirka två tredjedelar av jordens resurser. 1986 inföll Overshoot day den 31 december. 2025 inföll Overshoot day redan 24 juli.
Vi skulle nu behöva 1,6 jordklot för att matcha människans konsumtion.
I Sverige inföll Overshoot day 4 april (2026). Om alla på jorden skulle leva som vi i Sverige skulle vi behöva drygt 4 jordklot.
Lär dig mer:
overshootday.org
